Tom..........
Våren är inte min tid. Jag mår PYTON ! Jag grubblar ständigt och plågar mig själv hela tiden med alla tankar.
Är det meningen att livet ska vara så här ? Allt livet verkar vara är ....jobb , städ , tvätt , krattning, osv osv.... det rullar för fort !!!!
STOPP ! Jag har ju bara ett liv ! varför tar jag inte mer hand om mig själv ?
JAG måste bli bättre på att ta hand om MIG.
Nu håller jag på att beta av en hel del göra saker på min lista över måsten .I höstas började jag med att avsäga mig som arbetsledare på ridskolan. Nu efter 16 år har jag äntligen tagit beslutet att sluta som ridinstruktör.
Nu tänker jag ägna mig åt mig själv.... för tyvärr är det så tragisk att jag har blivit så van att ta hand om andra utan uppskattning så jag vet nästan inte längre vad JAG vill.
Jag vill bygga vidare på Npf gruppen, för det är så skönt med gemenskap UTAN förbehåll.
Jag vill ge mig iväg på en semestertripp.....
köra Mc tills jag stupar , spela roll att det regnar...
Jag vill sörja !!! sörja allt !! och inget !!
Livet är bra härligt när man får klaga !
Ha en trevlig helg !!
VISSA.........
kan verkligen förgylla ens dag
Imorse fick jag ett mobilsamtal som RÄDDADE hela min dag, Tänk att en del människor bara genom att man vet om deras existens gör en varm om hjärtat. För en tid sedan lärde jag känna just en sådan person.... En genuint vänlig och genomsnäll medmänniska... En som verkligen ställer upp , hjälpsam och mestandels ger & ger & ger men kräver inget tillbaka.... ödmjuk & tacksam....
Vi har pratat väldigt ofta om världsliga ting , utbyter tankar & känslor om livet i allmänhet , om värderingar & moral , uppförande osv...... Sedan att man kan skoja & skratta gör att livet känns super...
Han har lärt mig att njuta av det lilla i livet , att inte kräva mer än vad man behöver , att stanna upp & våga sakna det jag inte har längre utan känna ödmjukhet inför andra...
Ibland när jag tänker på honom så blir jag lite sur att vi lärde känna varandra så sent i livet , jag hade behövt honom att prata med under min mest jobbiga period i livet.....
Vi har inte prata med varandra sedan i höstas , men sms har vi skickat ibland..... men trots det känns det som om vi fortsätter där vi slutat....
Imorse ringde han och jag blev så glad , vi pratade & skrattade om vart annat & berättade om var vi befann oss i livet just nu.... om föräldraträffen jag startat och är så glad över & hans förbättrade mat & arbetsvanor som Denise tjatat om....TÄNK ATT DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR SITTA !!
Vi kunde nog ha pratat mycket längre än vad vi gjorde men tyvärr kallade jobbet....
Tur att DU finns & förgyller min dag !!
Kram Denise
Träffen..........
Nyss hemkommen från ABF och "mötet" med andra föräldrar.Jag blev överraskad att så många kom , vi var 9 stycket med blandade och lika bekymmer. Så här första gången är det svårt att finna en röd tråd att jobba utifrån.... fast behövs en röd tråd ? kanske behöver vi ha det lite rörigt i vårt "röriga" liv... alltså rörigt på ett possitivt och osamanhängande sätt.
Min tanke med träffen var just att kunna träffas och prata om det som känns viktigt just nu, att se att fler än jag lever och kämpar så gott det går.
Jag är en possitiv människa som ser gott i alla , hittar det lilla i det som sker, hjälper & stöttar när jag kan .
Naturligtvis är även jag orolig för vad som händer i framtiden, att leva på gränsen , kontrollera , tappa kontrollen osv..................
Jag tror att med rätt stöttning och hjälp finns en framtid för alla... oavsett handikapp
Just nu sitter jag här med ett tomrum i mitt huvud och försöker sortera mina tankar och känslor över kvällen....
Jag är glad över att jag tog beslutet att ordna en träff , sen huruvida upplägget utföll kan disskuteras men nu är det avklarat och nu ser jag fram mot nästa träff.....
Gonatt Världen !! Vi ses imorrn !!
